Inget är som förut
Tänk att saker kan ändra sig så otroligt mycket på två år. Jag minns när det alltid var vi, nu har vi tappat massa. Och allt jävla skitsnack som vi drar igång, om vi inte hade gjort den skulle vi kanske vara alla tillsammans, igen ? Fan vet jag men jag saknar tiden i 4:an när vi alltid efter lunchen sprang ut utan skor på sommaren och gick t stenträ saken och så solade ni, vi tog förgivet att vi skulle göra det varje rast.. Sen allt snack om att man inte fick höra ''allas'' hemligheter, det var alltid någon som blev utstött, för vi var så många. Och på bussen efter skolan, 715, dårå du Sofia skulle alltid sitta i mitten längst bak, det var ett måste.. Mattiz och Mikiz satt brevid dig och jag och Joanna brevid på andra sidan.. Varje dag innan bussen gick vi till filmis, köpte massvis av godis gick t busshållsplatsen väntade på bussen, vi hade liksom roligt. Nu är det en jävla massa skitsnack som förstörde allt vi hade.. Vi älskade verkligen dom minuterna vi åkte buss nu har allt blivit konstigt.. Sofia tar inte buss så ofta, Mikiz tar nästan aldrig buss, Emma tar aldrig buss, Ts tar buss ibland, Joanna tar oftast buss, Mattiz tar inte heller buss och jag tar alltid den bussen.. För när vi tog den bussen och gick av i Tumba var vi ofta i Centrum och gjorde allt möjligt.. Nu vill inte ens ''du'' förlåta mig, för nåt jag inte ens gjort. TACK VARE ALLT JÄVLA SKITSNACK VI DRAGIT IGÅNG.
Du sa att du aldrig kommer förlåta oss för det vi gjort dig.